Minna kom ut på skolgården och andades in den ljumma vårluften. Höga rop hördes överallt, Minna blev avbruten i sin lilla egna värld av att en kille öppnade dörren bakom henne som slog i ryggen. Killen som kom ut var Alexander, den killen som alla tjejer var efter, men Minna var inte särkilt intresserad, hon valde hellre sina hästar. Alexander sa bara

- öh.. förlåt

och gick iväg. Minna gned sig i ryggen och började gå mot cykelstället. 

- HALLÅ! MINNA!

Sofia kom springandes. Sofia var Minnas allra bästa vän och de gjorde nästan allt tillsammans. 

- Du hade väl inte tänkt cykla till stallet utan mig?

- Nej absolut inte! Jag är ju inte taggad på att få rida Frasse igen

Sa Minna och flinade. Hennes älskade häst Frasse hade varit halt i flera veckor och hade bara motionerats från marken de senaste veckorna, men idag skulle Minna äntligen få rida igen, eftersom Frasse var nästan helt återställd. Benet var ju bra men han hade tappat väldigt mycket muskler. 

 

Sofia böjde sig över cykeln och låste upp den, otroligt långsamt för Minna som redan var vid grinden. När Sofia kom ikapp så cyklade de till stallet på 5 minuter. Minna ställde cykeln i cykelstället och gick med snabba steg in i stallet. Idag kändes det väldigt, väldigt irriterande att Frasse stod nästan längst bort i stallet. När hon kom fram till boxen och tittade in stod Frasse där som vanligt, med sina busiga men endå snälla ögon. Hon gick direkt in i boxen, gav honom en liten morot och trädde på grimman. Frasse var en storhäst och var väldigt duktig på att hoppa. Minna tävlade mycket innan men när han blev halt så förstördes det mesta, men Minna har ännu inte gett upp!

 

Minna ledde ut Frasse i stallgången och band upp honom. Den stora valacken stod helt lungt och stilla när Minna sprang runt honom och fixade. Han kollade lite konstigt på henne när hon sadlade, med en blick som sa

- Men, den där ska väl inte vara där?

Minna flinade lite och fortsatte med att tränsa. 

När båda tjejerna var klara satte de upp. Sofia var väldigt mycket kortare än vad Minna var, eftersom hon hade en ponny, men man ska inte luras av det, den ponnyn är för perfekt för att vara verklig. Seppo, som den hette hade tävlat i 1,30 och hade perfekt stam. Men han kostade inte särkilt mycket, kanske för att de gamla ägarna inte hade en aning om hur man ens tränsade en häst ordentligt.